Jag behöver hitta mig själv.
Jag finner inga ord för känslan inom mig ,
det är överflöd av sorg och lycka på samma gång.
Ibland gråter jag av lycka och ibland bryter jag ihop.
Men oftast känner jag mig tom och och låter allt vänta.
Jag väntar på att livet ska börja, och samtidigt sluta.
Förvirrad, torrögd och lycklig står jag stilla på ruta 1.
Jag vill så mycket mer , jag har drömmar , känslor och ord.
Jag vill ta mig nånstans men är rädd att veta vart.
Det finns för många väggar, det finns för mycket.
Samtidigt som det inte finns nått.